Lite tomt känns det ju när lilla sondottern med föräldrar lämnar oss den 21/9. De reste vidare till Nice och vi gick ut och lade oss för ankar i Alcudiabukten. Nu ville vi gärna runda Mallorca via öns nordvästkust och de närmaste dagarnas väder visade sig bra för det. Vi korsade Pollensabukten, rundade Formentor och passerade Cala Figuera, ett av våra favoritbadställen när barnen var små. Den här kustbiten är maffigt vild med branta bergssidor och i stort sett obebodd fram till Sa Calobra och det populära utflyktsmålet Torrent de Pareis. Här ankrade vi tillsammans med fyra andra segelbåtar den första natten som blev helt lugn. Skön morgonupplevelse är simturen längs bergssidan in till den lilla stranden innan den fylls av hundratals besökare.
Vi bestämde oss för att ligga kvar ännu en natt, men funderade över varför inga andra båtar stannade. I skymningen var vi helt ensamma förutom fyra bergsgetter som kröp in i en grotta alldeles intill oss. Och då började himlen korsas av tusentals blixtar. Inget muller hördes så vi räknade ut att åskvädren låg efter fastlandskusten mellan Barcelona och Valencia ungefär. Vi önskade väldigt mycket att de inte skulle komma över oss och efter ett par timmar i sittbrunnen vågade vi oss i säng. Men först efter att kapten Lennart ankrat om längre ut från klipporna för att få lite mer svängrum om det skulle blåsa upp. Vid tvåtiden kom en annan seglare in och ankrade ganska nära oss. Blixtarna fortsatte i horisonten, vi sov lite av och till.
05:45…….BANG!!……lådor med grejer faller i golvet med en smäll när en våldsam vind plötsligt kantrar Saloma. Åskfronten kommer med en tjutande vind ner från bergen och får Saloma att tippa sig ordentligt på sidan. Det är kolsvart ute när vi får på oss kläder och flytvästar och Lennart startar motorn för att försöka parera vindkasten. Den andra båten draggar och drar snabbt upp sitt ankare och flyr ut ur viken. Vad skall vi göra, stanna och lita på vårt ankare med all kätting ute eller ge oss ut mot åska och blåst?…….Klockan har blivit sex, ser vi, och den kraftiga vinden avtar sakta så vi stannar kvar och inväntar morgonljuset. Inte förrän mot 10.00 slutar blixtarna. Vi känner oss väldigt lyckliga över att ha sluppit få åskan över oss..!
Vi lämnar vackra Sa Calobra och når strax Port de Soller där vi ankrar inne i bukten. Alldeles lugnt och vi kan ta igen några timmars sömn (efter frukost med ägg och havregrynsgröt och lingon…). Vi ser på TV-nyheterna senare att i Barcelonaområdet har det kommit 40 l regn/kvm och nödsamtalen har varit många.
